Ana Gina är en smart kvinna minsann..
Läste nyss ett inlägg i hennes blogg och hon har verkligen så rätt i det hon skriver.
Här kommer inlägget som jag blev så facinerad av:

"Vem är det egentligen som är stark? Hur är man en stark person? Är det den som håller allt inne och lämnar en glad fasad för omvärlden att se, eller är det människan som bryter ihop och säger att den verkligen mår dåligt? Varje dag får vi höra frågan, "är det bra?", och varje dag säger vi såklart "ja". Även de dagar då det är ett himla FET nej! Vad skulle hända om alla sa vad de verkligen kände? Vad skulle hände om man verkligen berättade att man mådde dåligt och bara ville försvinna?

Vi lever i en värld präglandes av fasader. Fasader som skall ge oss föreställningar om saker och ting. Vi vill att folk ska tro att vi mår bra, att vi är friska, att vi går på rätt väg, att vi möter alla våra hinder med en klackspark, för vi tror att det är det som speglar en stark person. Men min fråga till er är, borde inte den starka personen vara den som VÅGAR säga hur den känner och erkänna sitt misslyckande/missnöje?"