idag är det en speciell dag, det är nämligen så att min bästis, klikken herself, har tagit sitt körkort idag!
GRATTIS! <3<3

och såklart så kan jag inte låta bli nostalgi.

var ju inte så länge sen jag själv fick körkort, bara 5 månader sen..
men vägen dit var lång, och jobbig!

jag kuggade min uppskrivning första gången, det var hemskt, och jag ville dö.
det var nämligen så att jag skrev upp i helsingborg, vilket är.. en bra bit från trelleborg xD
min pappa hade tom tagit ledigt från jobbet för att kunna köra mig dit, och hålla mig sällskap, så skammen var total!

och det var inte så att jag inte pluggat ordentligt heller, för jag hade fått över 60 poäng varenda gång jag gjort dom där jävla proven, ändå fattades 4 poäng,  måste väl fått hjärnsläpp helt enkelt.

ca 2 månader senare var det dags igen, det var den 18 oktober, och vi hade nyss varit i Rom, så där hade det inte blivit jättemkt pluggande... tro det eller ej, men det var mer lockande att se heroes dubbat på italienska, än vad det var att plugga xD  i wonder why?

men det gick bra iaf, jag klarade det, och denna gången skrev jag upp i malmö, så jag var all by myself..
eller nej, där ljög jag, syster hade hämtat mig på centralen och kört mig till vägverket för att jag inte skulle gå vilse, så hon var också där :)

uppkörningen däremot, eller i mitt fall, uppkörningarna var mindre lyckat.
maximal otur första gången.

jag tror att gubben hade en dålig dag, för jag har nog aldrig kört så bra i hela mitt liv som jag gjorde den gången och jag var inte nervös för fem öre,
gubben som åkte med sa tom att min körning var perfekt! den ni!

så varför blev jag kuggad?

mjo, tydligen så kollade jag "för mkt", det har jag aldrig hört talas om,
jag har iaf blivit lärd att man alltid ska kolla in i gator man kör förbi, samt extra i korsningar, så att dom verkligen stannat.
men enligt denna körgubben så "kanske" dom i de andra bilarna, tittade in i min bil, och såg att jag tittade på dom, och trodde att jag skulle stanna för dom istället.. FAST man håller jämn hastighet.

hängde ni med? nej, inte jag heller, för det låter inte vettigt för fem öre!
jag blev inte så värst arg, eller besviken, tyckte mest att anldeningen var skrattretande!

men det kom en andra gång, detta var den 28 maj,
och denna gången var ångestladdad till tusen, jag kunde inte sova, inte fokusera, inte tänka på något annat än den jävla uppkörningen. jag tänkte hela tiden: jag måste klara det, jag måste, jag måste.
jag satte så jäkla stor press på mig själv, så hur kunde det inte gå åt helvete?

denna gången var min körning också perfekt, men tydligen så hade jag missat någon som stod vid ett "dolt" övergångsställe. var detta var någonstans fick jag däremot inte reda på.

det var hemskt, jag blev ett nervvrak, jag var rena rama sprinklersystemet.
det värsta var att jag var uppe på min pappas jobb, och skulle berätta att jag kuggat, men han trodde mig inte, han trodde att jag skoja, alla trodde att jag skoja, jag började gråta floder, stängde in mig på mitt rum och vägrade prata med någon.

här tog jag en paus från körningen, men tillslut var det dags för en tredje gång.

jag har nog aldrig kört så dåligt i hela mitt liv, det var som om det var min första körlektion (nästan iaf:P)
jag hade en körlärare med mig i bilen, under hela uppkörningen, jag var så full med ångest, och var övertygad om att jag skulle kugga.
därför berättade jag inte för någon att jag skulle köra upp.
dom på jobbet trodde jag var sjuk, dom här hemma trodde att jag var ledig.
allt för att slippa ännu mer medlidande när jag kuggade.

men som sagt, jag körde värdelöst, jag startade i trean, ist för ettan, typ fyra gånger, jag skakade som ett asplöv, och kontrollanten fick påminna mig om att andas då jag höll andan mesta av tiden ^^
jag spydde tom innan jag satte mig i bilen så nervös och så dåligt jag mådde.
men jag klarade uppkörningen!
jag har nog inte varit så glad många gånger i livet..

en lång, och jobbig väg, men det var det värt.
080808, en av det bästa dagarna i mitt liv :)