folk kallar mig konstig för att jag vågar vara mig själv.
dom kallar mig patetisk för att jag har bamseplåster närsomhelst, varsomhelst!
folk säger att jag tycker om helt fel saker när jag blir kär i personen, och inte deras utseende, ras eller ålder.
dom kallar mig emo, för att jag lyssnar på fel (?) musik.
folk säger att jag skämmer ut dom, för att jag vågar fråga, vågar vara högljudd, och vågar ta plats!

men det spelar ingen roll, för en vacker dag kommer dom vakna upp och inse att dom var konstiga för att dom inte var sig själva. dom kommer ångra att dom inte vågade vara barnsliga, som att ha "hello kitty tröja" på sig när dom gick ut, eller bamseplåster till sina höga klackar. dom kommer sitta där, med en drop dead gorgeous snubbe, som dom absolut inte har något gemensamt med - "bara för att".
dom kommer inte leva,  medans jag har levt tillräkligt redan nu.

jag kan dö imorgon, och veta att jag inte ångrar ett skit...
kan ni säga detsamma?